Halmhuset

Från idé till färdigt halmhus

Vi fick en idé en gång! Det är väl så det oftast börjar. Man träffar någon, man tänker, läser en bok, tillfälligheter öppnar sig och man står inför ett antal valmöjligheter. Och plötsligt har idén rotat sig så att man kanske på ren intuition bara plötsligt bestämmer sig! Ett möte med en finländare i Dominikanska Republiken, en inköpt bok, en lada som var på väg att ramla, en veteåker fanns att skörda och utflugna barn................ det räckte för oss.

När man blir äldre så kommer ofta också tankar om var man vill bo, var man vill tillbringa resten av sin tid här på jorden. Vad detta får kosta och vilka kvalitéer skall detta ha? Catharina har också ett stort intresse av att bo, i ett eget vackert hus, med ting som har en historia. Och detta i en lantlig miljö och i ett socialt sammanhang!

 

Idén

 

Alla projekt börjar med att någon får en idé.

 

Ladan

men ibland "ramlar" saker bara över en......

 

Halm

men ofta får man skylla sig själv då många ideér skapar otroligt mycket arbete

Hus

och till just denna idé gick det åt all fri tid i fem år och projektet lär nog sysselsätta oss i många år än.

Hoppas vi!

Ladan

 

Helt plötsligt stod den där, ful och förfallen och helt underbart skön.

och vilken hantverkskunskap

Ramveket var ett konstverk i sig.......

Efter en förhandling med ägaren och en äktenskaplig överenskommelse så började vi så smått att plocka ner den, bit för bit. Förr så byggde man så att hus skulle vara lätta att flytta. Detta gynnade nu oss.

Efter tre veckors slit så låg den där. Välstaplad ochskyddad. Vad skulle det nu bli av detta fina gamla grova timmer?

Ett tusen skärbrädor eller ett husprojekt.

Vi åkte därefter till Polen i två veckor för att "vila" oss"vidga vyerna.

och vilken hantverkskunskap.....

Halm

Halm är ett fantastiskt material som i bästa fall används som strö i ladugårdar. Oftast plöjs den dock bara ner igen eller bränns upp ute på åkern. Hårt pressad i rektangulära balar blir den till ett utmärkt isolermaterial vid ett husbygge. Bäst är att använda vete- eller råghalm, då håller balarna ihop bra. De måste skördas vid torr väderlek och lagras ett år innan användandet. Då ger sig eventuell fukt tillkänna och den torkar ut om det inte är för mycket. Vaxskiktet på stråna förverkas också under året så att putsen sedan fäster ordentligt. Balarna är oftast 50 cm breda och detta skall enligt experterna motsvara 35 cm isolering med mineralull. Mer än tillräckligt!

Vete

Balpress

 

Vi lyckades hitta en lokal leverantör och fick till och med vara delaktiga i skörden. Ett tungt, svettigt och dammigt arbete. Så här efteråt känns det underbart att få ha varit med om detta. Trots missade dagar på beachen och all träningsvärk.

Halmvägg

 

Första halmbalen på plats! Förankrad med armeringsjärn, upphöjda på lecastenar och med släckt kalk emellan varje lager för att göra miljön olämplig för möss. Sedan är det bara att bygga på. Att göra halmbalsväggar är mycket arbetskraftsintensivt, det tar tid. De är otympliga, oformliga, tunga och dammiga. Men billiga...............

Mycket grävarbete

Modern grund

Placeringen av ett hus är viktigt! Öppet mot söder, skyddat från norr och sluttande väl dränerande mark runtikring huset. Vi valde en modern grund, en gjuten betongplatta med vattenburen golvvärme.

Stommen

Som stomme användes 200 x 200 mm timmer, en del kom från den rivna ladan och resten från skogarna i Tjust.

Taket

Takpannorna är begagnade och nockpannorna gjorde vi själva

Interiören

 

Så här blev det......

Väggarna

 

Halmbalarna lades omlott emellan det stående timret och ovanpå en rad av Leca-stenar. Nät syddes fast på både in- och utsidan av väggen, vilken sedan putsades med kalkbruk.